Bustle, objekt av feminina kläder för att trycka ut den bakre delen av en kjol. Rörelsen, eller tournure, var särskilt modern i Europa och USA under större delen av 1870-talet och igen på 1880-talet.
vadderade kuddar för att framhäva baksidan av höfterna representerar en av flera metoder som kvinnor genom historien har använt för att forma sina kjolar. Känd omväxlande som” bum rolls”,” bärare ”och” cork rumps”, sådana kuddar haft sporadisk popularitet i väst från 16-talet, särskilt i Frankrike i slutet av 1700-talet. Rörelsen följde nedgången av krinolin, en annan kjol-formningsanordning, under senare hälften av 19-talet, som krinolin ändras för att bli plattare i fronten och mer-betonas i ryggen och mönster fokuserade på en bunching upp av material bakom midjan. En modifierad krinolin, känd som en krinolette, utvecklades för att stödja detta extra material. Krinoletten använde bågar endast på baksidan, medan en full krinolin var mer klockformad.
i början av 1870-talet hade rörelsen blivit ett separat plagg, som var beläget över baksidan och i allmänhet bundet runt midjan. Bustles konstruerades på olika sätt, ofta med ett styvt stöd (till exempel metall eller nät) samt någon form av vaddering (hästhår, Dun, ull eller till och med halm). Under årtiondet blev bustles mindre tills de alla försvann omkring 1878. De dök upp igen i Frankrike omkring början av 1880-talet, och en ny, mer överdriven stil blev populär igen i Storbritannien 1883. Bustles utvecklades så småningom till en trådbur som fästes på underkjolen och sträckte sig bakåt som en hylla, över vilken klädmaterialet draperades. I mitten av 1880-talet hade trådbustlar utvecklats så att vissa kunde kollapsa när bäraren satte sig och våren tillbaka i form när hon stod.
trots sådana innovationer gick rörelsen ur mode i början av det följande decenniet, ersatt igen med en enkel kudde. Det har inte haft stor popularitet sedan dess, med undantag för brudmode, och termen har kommit att hänvisa till Tyg draperad i en rörelsestil såväl som till själva klädseln.