även om många föreslår stängning lacerations >2cm, framgångsrik konservativ hantering för större sår har rapporterats:
figur 1. 3,5 cm främre tunga laceration (vänster). Mindre ärr efter konservativ hantering (höger).
procedur
anestesi
anestesi bör uppnås före bevattning och stängning av ett tungsår. Alternativ inkluderar topisk lidokain, lokal infiltration, nervblock eller en kombination av dessa. För mindre sår, överväg att använda lidokaindränkt gasbind på tungan i 3-5 minuter. Detta kan följas av lokal infiltration av såret. För större lacerationer, överväga ett språkligt eller sämre alveolärt nervblock:
Figur 2. Inferior alveolär nervblock; lingual nervblock
teknik
För optimal visualisering av tungan, använd en assistent för att dra tungan sämre med gasbindning. Alternativt, om lämplig analgesi har uppnåtts, kan en svampklämma användas. Att använda luftflöde för att torka av tungan kan också vara till hjälp (t.ex. en yankauer ansluten till en luftkälla).
efter noggrann bevattning, inspektera för nekrotisk vävnad som kan kräva debridering (speciellt om försenad presentation). Små, linjära lacerationer kan repareras med enkla avbrutna suturer. Absorberbara 4-0 eller 5-0 suturer föredras, med varje sutur som passerar genom minst hälften av tungans tjocklek. För tunga bisection lacerations, använd ett flerskiktigt tillvägagångssätt för att suturera den djupa muskeln, submukosa och slemhinnan. För större lacerationer föredras icke-absorberbart siden. Tungan tenderar att svälla och därför bör man se till att inte överdraga suturer. Slutligen föredras extra knutar på grund av frekvent manipulation av suturerna och risk för dehiscens.
Figur 3. Stängning av en tunga laceration. (a) handduksklämma för att hålla tungan. (B) skikt av tunga. (C) sutur bör innehålla minst hälften av tungans tjocklek. (D) suturerad laceration
Obs: 2-oktylcyanoakrylat (dermabond 2) har också använts framgångsrikt för att behandla små lacerationer. Även om inga bevis finns för att stödja denna metod, kan det erbjuda ett alternativ som inte kräver narkos.
eftervård
trots munhålans flora har rutinmässig antibiotikabehandling inte visat sig minska infektionshastigheten. Högriskskador som kräver antibiotikaprofylax inkluderar:
O kraftigt förorenade sår
O fördröjd presentation >24 timmar
O immunkompromitterade individer
o lacerationer från djur/mänskliga bett
säkerställer både grampositiv och anaerob täckning. Urladdningsinstruktioner bör fokusera på en mjuk matdiet samt frekvent applicering av is.
Bottom Line:
indikationerna för reparation av tunglaceration utesluter små lacerationer där hemostas har uppnåtts. Om reparation är nödvändig, använd en assistent såväl som torkning av tungan för att ge tillräcklig exponering. Absorberbara suturer föredras och bör bindas relativt löst med extra knutar. Rutinmässig antibiotikaprofylax rekommenderas inte.
Brown, DJ, Jaffe, je, & Henson, JK (2007). Avancerad Laceration Management. Akutmedicinska kliniker i Nordamerika, 25 (1), 83-99. http://doi.org/10.1016/j.emc.2006.11.001
Juneja, M. (2008). Kommunikationsfel. Bdj, 204 (7), 351-351. http://doi.org/10.1038/sj.bdj.2008.253
Mark, D. G., & Granquist, Ej (2008). Är profylaktiska orala antibiotika indicerade för behandling av intraorala sår? Annals of Emergency Medicine, 52 (4), 368-372. http://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2007.12.028
MD, MGK, & MD, MS (2013). Pediatrisk tunga Laceration reparation med 2-Oktylcyanoakrylat (Dermabond®). Journal of Emergency Medicine, 45 (6), 846-848. http://doi.org/10.1016/j.jemermed.2013.05.004
Ud-din, Z., & mås, S. (2007a). Bör mindre slemhinnor i tungan sutureras hos barn? Emergency Medicine Journal, 24 (2), 123-124. http://doi.org/10.1136/emj.2006.045211
Ud-din, Z., & Gull, S. (2007b). Should minor mucosal tongue lacerations be sutured in children? Emergency Medicine Journal, 24(2), 123–124. http://doi.org/10.1136/emj.2006.045211
www.uptodate.org
www.ebmedicine.net