huvudfunktionen hos en Sphynx är dess brist på päls. Katterna är dock inte helt hårlösa utan täckta med fint, dunigt hår som sägs vara som en persikahud. Denna katt har inga whiskers eller ögonfransar. Huden är skrynklig på delar av huvudet, kroppen och benen men bör vara spänd överallt. Pigmentering syns tydligt på huden på Sphynx och det kan ha många hudmönster och färger.
bild som tillhandahålls av Animal Photography
hälsa och välfärd för hårlösa katter
katter har hår och päls av viktiga skäl – Det ger skydd, värme och hjälper till med kommunikation. Håren ger också information om kattens miljö, eftersom de är mycket känsliga för beröring. Eftersom det är mycket viktigt att hålla pälsen i perfekt skick har katten utvecklat en taggtunga för effektiv grooming och tillbringar mycket tid på denna aktivitet. Att beröva en katt av sin hårrock kommer att ha många skadliga konsekvenser, inklusive att utsätta känslig hud för skadligt ultraviolett ljus och göra hudskada mycket mer sannolikt. Eftersom det inte finns något hår att fördela oljan som produceras av huden, ackumuleras oljan och kan få den att känna sig fet, markera möbler eller samla i kattens nagelsängar. Hårlösa katter måste badas regelbundet. Huden kan vara benägen för jästinfektioner och uppenbarligen är katterna mottagliga för kyla och solbränna om de går ut.
trots deras brist på hår kan Sphynx-katter fortfarande orsaka allergiska reaktioner. Allergier mot katter orsakas vanligtvis av ett allergen i katt saliv.
hälso – och välfärdsfrågor-andra
Devon Rex-myopati har hittats i Sphynx och hypertrofisk kardiomyopati (HCM) misstänks starkt vara ärftlig i denna ras.
International Cat Care: s ståndpunkt är att för en katt är en kappa nödvändig. Vi bör inte odla hårlösa katter.
viktigt
Vi har begränsat informationen om ärftliga störningar till de tillstånd som är kända och visat sig existera inom en ras. För många uppfödare och många förhållanden kan otillräcklig information vara tillgänglig just nu för att veta om någon viss ras nödvändigtvis är fri från något särskilt tillstånd.
i allmänhet använder stamtavlor en mycket mindre genpool för avel än huskatter och har därför en högre risk att utveckla ärftliga störningar. För övrigt, ett antal ’nyare’ stamtavla raser härrör från parningar mellan en eller flera ’äldre’ raser, och i dessa situationer förevigande av ärftliga problem som sågs i äldre raser är sannolikt inom de nyare raser.
Tack för att du besöker vår hemsida, vi hoppas att du har hittat vår information användbar.
alla våra råd är fritt tillgängliga för alla, var du än är i världen. Men som välgörenhet behöver vi ditt stöd för att vi ska kunna fortsätta leverera högkvalitativ och uppdaterad information för alla. Överväg att göra ett bidrag, stort eller litet, för att hålla vårt innehåll gratis, korrekt och relevant.
stöd internationell kattvård från så lite som möjligt 3
Tack.
Donera nu