Complementation test, även kallat cis-trans test, i genetik, test för att bestämma om två mutationer associerade med en specifik fenotyp representerar två olika former av samma gen (alleler) eller är variationer av två olika gener. Komplementeringstestet är relevant för recessiva egenskaper (egenskaper som normalt inte finns i fenotypen på grund av maskering av en dominerande allel). I fall där två moderorganismer vardera bär två mutanta gener i ett homozygot recessivt tillstånd, vilket får det recessiva draget att uttryckas, komplementeringstestet kan avgöra om det recessiva draget kommer att uttryckas i nästa generation.
När två mutationer förekommer i olika gener sägs de vara komplementära, eftersom heterozygottillståndet räddar funktionen som annars förloras i homozygot recessivt tillstånd. Därför används termen komplementeringstest för att beskriva processen för att testa för genfunktion i recessiv allelism. Det alternativa namnet cis-trans test beskriver de två centrala komponenterna i testet. Termerna cis och trans hänvisar till förhållandet mellan de två mutationerna, med cis som används för att beskriva mutationer som förekommer på samma kromosom och trans som används för att beskriva mutationer som förekommer på olika kromosomer. Cis-delen av komplementeringstestet fungerar i huvudsak som en kontroll och involverar att skapa heterozygoter (en muterad kromosom och en vildtyp eller normal kromosom) så att en förälder bär båda mutationerna. I cis-testet produceras alltid ett funktionellt protein oavsett om båda mutationerna är på samma gen eller på olika gener. Trans-testet innebär att man skapar heterozygoter med olika mutationer från olika föräldrar. I detta fall produceras ett funktionellt protein endast om mutationerna är på olika gener.