Vad är språkinlärning ? Här är allt du behöver veta!

kan en hund berätta för en annan hund ett skämt?

eller kan en katt (annan än Garfield) beskriva en upplevelse så levande att det får de andra katterna att känna att de bara åt samma lasagne?

språk. Det är ett uteslutande mänskligt tillstånd. Andra arter kommunicerar definitivt genom rörelser och ljud, men de är definitivt inte i samma klass som människor.

en poet kan skriva linjer som kan få någon kvinna att svimma. En tweet med 140 tecken kan utlösa en revolution. Även barn kan reta en bekant till tårar.

men hur fick vi alla dessa färdigheter och förmågor?

Vi kommer att titta på det i det här inlägget. Vi kommer att undersöka skillnaderna mellan första språk och andra språkförvärv, liksom några av de ledande teorierna som presenteras om ämnet.

och har du alltid undrat vilka termer som ”syntax”, ”semantik” och ”fonologi” egentligen handlar om? De kommer inte att vara så mystiska efter det här inlägget. Vi kommer att toppa bakom gardinen och prata om de fem egenskaperna hos språk.

slutligen, för att avsluta saker, kommer vi att beröra de fyra språkkunskaper du behöver för att tala ett språk.

så, redo att gå? Låt oss börja.

ladda ner: det här blogginlägget är tillgängligt som en bekväm och Bärbar PDF som du kan ta med var som helst. Klicka här för att få en kopia. (Download)

har du haft den underbara upplevelsen av att stirra på ett nyfött barn genom ett sjukhusrumsfönster? Du vet mycket väl att dessa barn inte kan uppskatta din själfulla beundran, eller hur? De kan inte förstå ett ord du säger, mycket mindre prata med dig.

men vilken typ av awesomeness händer på så kort tid, som förvandlar denna boll av ren cuteness till en bestämd Karl som pekar på allt i mataffären, har en passform när du inte får honom vad han vill?

språkförvärv är den processen att bygga förmågan att förstå ett språk och använda det för att kommunicera med andra. Det är processen att gå från ett ordlöst Under till någon som inte kan sluta prata under lektionen.

det är språkförvärv eller, mer specifikt, modersmål eller modersmål. Om du föddes i Korea till föräldrar som talar koreanska med dig, du kommer naturligtvis att prata koreanska. Detsamma gäller för vilket modersmål du lär dig.

en annan typ av språkförvärv är den som händer efter att du har förvärvat ditt modersmål—passande namnet ”andra språkförvärv.”

kanske är du en engelsktalande som vill lära sig Mandarin eller spanska. Du kanske går en tysk klass. De flesta läsare av den här bloggen är förmodligen i samma båt och berikar deras liv enormt genom att lära sig ett andra (eller tredje) språk.

det finns stor skillnad mellan modersmål och andraspråksinlärning. När du lärde dig ditt modersmål fick du inte en lång lista med ordförrådsord att memorera eller en tjock grammatikbok för att sänka tänderna i. Du var bara med mamma och pappa, som alltid berättade vad du ska äta och när du ska sova.

din upplevelse var mycket uppslukande, och den var till stor del medvetslös. Du kan förmodligen inte ens komma ihåg hur du plockade upp ditt modersmål. Än, i väntan på din första formella engelska lektioner att börja, innan Mrs. Johnson satte till och med sin fot i den klassen, du pratade redan med din sittkamrat Steve och frågade honom om han såg den nya Mentos-reklamen.

andraspråksförvärv, å andra sidan, händer vid en helt annan tid och plats. Vanligtvis, det händer när du är äldre, kanske i en skola eller universitet klassrum, eller numera även en virtuell.

kanske lär du dig ett nytt språk eftersom ditt nya jobb kräver att du gör det för att prata med kunder. Eller kanske du bara vill lära dig att flirta på ett nytt språk. Oavsett orsaken är de använda metoderna helt annorlunda än vad som händer i barndomen. Du studerar medvetet grammatik. Du har dina ordlistor med motsvarande bilder och översättningar. Du har appar, podcasts och YouTube-videor.

många lär sig framgångsrikt ett andraspråk, men inte alla kommer dit. Å andra sidan vet vi att första språkförvärv är otroligt effektivt. Beviset? De 7,5 miljarder modersmålstalare idag som talar sina respektive språk med finess och känsla som tar våra andetag bort, vilket gör att vi önskar att vi föddes i ett annat land. Det har lett många att tro att lära sig ett språk är den enda provinsen för de unga i den ”kritiska perioden”, vars mycket elastiska hjärnor absorberar språk som en svamp.

men även om det är sant att våra hjärnor snabbt utvecklas under våra tidiga år, förlorar det inte plasticitet under våra livstider. Vi kan skapa nya neurala anslutningar och lära oss något nytt i alla åldrar. Det betyder att du kan gå in på en språkinlärningsresa när som helst i livet, trots din stabiliserade hjärna.

studier har påpekat att det verkligen finns andra faktorer som utövar ett starkare inflytande än ålder på en individs språkprestanda. En studie visade till exempel att en persons motivation är en bättre prediktor för språklig framgång än ålder. Bara för att du är ung, betyder inte att du kommer att plocka upp språket inga problem.

vad är det som driver dig att lära dig andraspråket? Vad får dig över speedbumps? Varför gör du det när du kunde ha gjort något annat? Dessa är viktigare än vad du skriver på blankt efter ”ålder.”

en annan faktor som gör bättre än ålder för att förutsäga språkförvärv är kvaliteten på ingångarna. Det vill säga, även om du börjar lära dig ett språk senare i livet, kan du fortfarande ha det bättre än de som började tidigt, så länge du spenderar mycket tid på att interagera med modersmål eller använda autentiska material i din studie. Kvaliteten på ingångarna bestämmer din språkliga framgång.

så egentligen är det inte att andraspråksförvärv är onaturligt eller att det bara är för de begåvade. Det är bara att vi behöver bättre verktyg och metoder för att göra det.

den goda nyheten är att förutom människor som tittar på mekanismerna för första språkförvärv, tar en sida eller två och tillämpar den på andra språkförvärv, utvecklar vi bättre verktyg och metoder dagligen—och vi kommer att prata om några av dem i det här inlägget.

men oavsett om det är första eller andra språkförvärv, hur sker dessa processer faktiskt i en språklärares sinne? Psykologer och lingvister har lagt fram flera teorier under årtiondena för att förklara fenomenet, och vi kommer att undersöka tre av de mest inflytelserika i nästa avsnitt.

3 konkurrerande tankeskolor om språkförvärv

filosofer har alltid fascinerats av den mänskliga språkförmågan, särskilt dess ursprungliga förvärv.ända sedan Sokrates intonerade ”Känn dig själv” har vi försökt att kika bakom gardinen och ta reda på hur vi faktiskt kan lära oss språk och använda det för en myriad av kommunikativa ändamål.

här är några teorier i frågan:

1) Behaviorism (B. F. Skinner)

oavsett om du lärde dig om det i din Psych 101-klass eller från texterna till valfritt antal låtar, har du förmodligen hört talas om Pavlovs arbete med hundar. Han är killen som studerade salivation hos hundar som ett svar på att matas.

Pavlov märkte att hundarna började salivera så snart han (eller hans medarbetare) kom in i rummet, även när ingen synlig mat presenterades. På något sätt lärde hundarna att associera mat med hans närvaro. De var konditionerade att salivera när de såg honom!

det är allt en del av behaviorism, som hade sin storhetstid från 1900-talet till 1950-talet och höll sin sväng i hur vi tänker på språkförvärv. B. F. Skinner, en framstående behaviorist, föreslog att språkförvärv verkligen är ett stort och komplext fall av konditionering. Kärnan är allt mönsterigenkänning-associerar ord med mening.

till exempel, om en baby hör ordet ”mjölk” tillräckligt ofta innan han matas från flaskan, kommer han snart att lära sig vad det ordet betyder. Om han alltid hör ordet ” boll ”precis innan han överlämnas ett sfäriskt föremål, börjar han associera” boll ” med sin referent.

genom en process av försök och fel kommer ett barn (eller en andraspråkig elev) att kunna lära sig korrekt grammatik. Språkförvärv är enligt denna uppfattning en stimulans-responsmekanism. Ett barn kommer till rätt språkform när han observerar förstärkande beteende från dem omkring honom-ett leende, en nick eller överlämnas ett sfäriskt föremål när han säger ”boll.”Alla säger till honom att han tänker i rätt riktning.

och ett av de snabbaste sätten att komma till rätt form eller användning av språket, istället för att gå på det genom personligt försök och fel, är imitation. Ett barn kan helt enkelt imitera vad en vuxen säger eller hur hon säger Det. Därför kan accenter vara smittsamma. Om du bor i en sydlig stat som Texas eller Arkansas, din engelska kommer sannolikt att ha den sexiga södra dragningen.

i behavioristvyn är språket helt enkelt förstärkt inmatning.

2) Universal Grammar (Noam Chomsky)

på 1960-talet kom området för behaviorism under allvarlig attack från sådana som Noam Chomsky, en man erkänd som fadern till modern lingvistik, och ungefär lika dekorerad en forskare som någon.

han påpekade att om du verkligen tittar närmare, ger föräldrarna bara mycket lite språklig inmatning för tots att springa med. Chomsky hävdade att interaktioner mellan föräldrar och barn är begränsade till upprepade uttalanden av saker som ”Sätt tillbaka det” och ”öppna munnen”-inte särskilt troligt att göra betydande bucklor mot orsaken till språkinlärning. Och dessutom, när ett barn säger, ”jag simmade idag”, fick han inte riktigt det från någon vuxen figur i sitt liv. Det är inte imitation.

Så hur redogör man för det faktum att barn lär sig att tala sina modersmål trots ”stimulansens fattigdom”? Man är kvar med slutsatsen, hävdar Chomsky, att om inte från utsidan, extern ingång, då måste förmågan ha varit där hela tiden.

Chomsky hävdar att människor är biologiskt kopplade till språk – att vi har en” språkförvärvsenhet ” som gör att vi kan lära oss vilket språk som helst i världen. Språklig förmåga är medfödd för oss.

bevis på detta är de framväxande förmågor som inte har någon extern källa. Vi vet till exempel att skrivning kommer senare i språkinlärningsprocessen, kanske i klassrummet. Men hur gör då barnen urskilja de enskilda orden i strängen av ljud som de hör, när de inte har sett en enda skriftlig form av dessa ord?

Chomsky skulle hävda att barn använder denna ”språkförvärvsenhet” för att räkna ut de regler som är specifika för sitt modersmål. Han fortsätter till och med att hävda att det finns en sådan sak som en ”universell grammatik.”För hur annars slutade de olika språken med samma kategorisering av ord (substantiv, verb, adjektiv etc.) när det finns ett oändligt antal sätt ord kan kategoriseras? Vi har alltid substantiv, verb och adjektiv.

Chomskys arbete representerade ”natur” – sidan av ”nature-nurture debate”, medan Behavioristerna redogör för språk som en del av ”nurturing.”

naturligtvis, på grund av dess svepande och till synes förenklade påståenden, har Chomskys teori sin egen uppsättning starka oliktänkande. Låt oss prata om dem nästa.

3) kognitiv teori (Jean Piaget)

din hjärna kanske redan ställer några frågor:

”så vilket bevis har vi för denna ”språkförvärvsenhet”? Var i hjärnan ligger den? Kan vi se det i aktion?”

”har vi studerat alla världens språk för att dra slutsatsen att det verkligen finns ”universell grammatik”?”

dessa och andra frågor ledde till en annan inställning till hela frågan om språkförvärv. Och som ofta är fallet pekar efterföljande teorier, som new kids on the block, ofta på svagheterna hos de som kom före dem.

Chomskys teori gjorde det för Behaviorism, och i sin tur kommer de som följer att försöka fylla i luckorna. Och istället för att ta en sida på naturvårdsdebatten, erkänner den kognitiva teorin om språkförvärv att båda processerna har sina roller att spela.

psykologen Jean Piaget är en viktig förespråkare för denna kognitiva modell, som ser språkförvärv i ljuset av den utvecklande mentala kapaciteten. Tanken här är att vi kan lära oss språk på grund av vår förmåga att lära oss. Det beror på vår kognitiva utveckling. Våra hjärnor blir mer komplexa, och vi lär oss så många saker så snabbt.

spädbarn pratar initialt inte eftersom deras hjärnor och mentala förmågor fortfarande saknar den erfarenhet och ställning som krävs för språk. Men när barn växer, när de interagerar med vuxna, när de får mer erfarenhet, när de observerar fler saker och när de lär sig fler begrepp blir språk det oundvikliga resultatet.

Piaget trodde att förståelsen av begrepp först måste komma före språket. När ett barn säger ”bollen är röd” måste han först förstå vad en boll och färgen röd är innan han kan kommentera.

Så om du märker hur språket utvecklas följer det komplexiteten i vårt tänkande. Ju mer nyanserat och skiktat vårt tänkande, desto mer strukturerat språk som kommer ut. Det är därför barn pratar på ett sätt, och vuxna pratar på ett annat sätt.

i denna modell ses språk som en del av vår framåtskridande mentala förmåga—tillsammans med vår förmåga att resonera eller tänka i abstrakt. Vi är rationella varelser, informationsprocessorer som interagerar och lär av erfarenhet.

det är tre av de mest inflytelserika teorierna om språkförvärv. Var och en har sina fördelar och var och en ger en viss syn på hur vi lär oss språk. Naturligtvis behövs mer forskning och studier om ämnet. Det finns fortfarande så mycket att upptäcka, och så mycket att lära sig inom detta område av lingvistik.

När vi säger ”språkförvärv”, vad är det exakt som vi förvärvar? Tja, vi går nu till nästa avsnitt för att ta reda på det.

de 5 egenskaperna hos ett språk

Här kommer vi in i språkens nitty-gritty och tittar under huven för att se deras grundläggande komponenter.

Vi måste möta de saker som animerar språk, bakom kulisserna, för att få en ordentlig uppskattning av dem. Jag pratar här om de fem egenskaperna hos ett språk: syntax, semantik, fonologi, morfologi och pragmatik. Oavsett vilket språk du funderar på, det har dem. Och de arbetar awesomely med varandra, som du kommer att se.

Syntax

Syntax är egentligen bara ett annat ord för grammatik. Språk styrs av regler. Utan dem skulle språket vara en rörig röra av ord, fraser och begrepp som skulle vara mycket svåra att förstå och därför knappt användbara.

varje språk har ett specificerat arrangemang av ord och fraser. På grund av de specifika sätten elementen är ordnade kan vi dechiffrera mening och förstå varandra. Syntax existerar inte så att” Grammatik nazister ” kan förtrycka dem som inte känner till de kodifierade reglerna. Grammatik är där för att underlätta mening och hjälpa oss att kommunicera rätt information eller meddelande till varandra.

utan syntax skulle vi ha meningar som: Robert Susan dödade hunden pet of.

Whoa, vad hände i den här meningen? Vem dödade vem?

utan ett konsekvent arrangemang av ord kan vi aldrig räkna ut det.

semantik

semantik handlar om mening på ett språk—vad ord, fraser och meningar egentligen betyder. Semantik fungerar hand i hand med syntax eftersom olika ordarrangemang kan skapa olika betydelser. Till exempel har vi en mening:

”hon knackade på honom på axeln.”

låt oss säga att vi sätter in ordet” bara ” någonstans i uttalandet. Lägg märke till hur detta förändrar hela meningen och formuleringen av uttalandet, beroende på var exakt vi placerar ett enda ord.

bara hon knackade på honom på axeln. (Ingen annan gjorde det.)

hon knackade bara på honom på axeln. (Hon slog inte honom.)

hon knackade bara honom på axeln. (Ingen annan fick en liknande behandling.)

hon knackade honom bara på axeln. (Inte på huvudet eller någon annanstans.)

hon knackade på honom på den enda axeln. (Vilken typ av man är det här?!)

betydelsen kan ändras beroende på hur du ordnar specifika ord. Och inte bara det, betydelsen kan också förändras beroende på formen av enskilda ord. Låt oss prata om det nästa.

morfologi

morfologi handlar om formen av ord. Det observeras bäst i skriftlig form av ett språk. Förändring i form medför ofta en förändring i mening.

rotord-de mest grundläggande ordformerna-kan dekoreras med en massa prefix och suffix för att bilda nya ord, var och en med olika betydelser. Ett enda rotord kan ge upphov till många nya ord, och det är där den språkliga kulan börjar.

ta rotordet”kör.”

Lägg till ” r ”i slutet och du har” drivrutin.”Från ett verb har ditt ord blivit ett substantiv, en person.

lägg sedan till ” s ”i ditt nybildade ord och du har” drivrutiner.”Du har just utfört magi och klonat en ensam person genom att använda pluralformen av ordet.

Ändra ” i ”till” o ”och du har” kört.”Från ett verb i nuvarande tid introducerade du en tidsändring och förvandlade den till en förfluten tid.

Du kan göra många saker med rotordet ”drive” och komma med nya ord som:

driven

körning

körbar

körbarhet

overdrive

microdrive

och så vidare.

det är vad morfologi handlar om. Olika betydelser kommer från olika ordformer. På tal om former, när de talas, kommer var och en av dessa nya ord oundvikligen att låta annorlunda. Det är vad nästa språkkaraktäristik handlar om.

fonologi

fonologi är studiet av språkliga ljud. Och om du någonsin vill betraktas som flytande i ditt målspråk måste du vara mycket bekant med språkets intonationer, påfrestningar, pauser, dips och toner.

för att låta som en modersmål måste du uttala ord, fraser och meningar som de gör. Det finns specifika ljud och ljudmönster som finns på ett språk. Till exempel har spanska, italienska och portugisiska rullande ”R” som ger några engelsktalande en heck av en tid.

på språk som italienska behöver du ofta bara titta på hur ett ord stavas (morfologi) för att veta hur det ska uttalas. Med andra ord, på dessa språk finns det en nära korrespondens mellan språkets skriftliga form och dess talade form. När det gäller franska, fastän, du skulle praktiskt taget behöva vara död berusad med franskt vin för att räkna ut hur man korrekt uttalar ”houx.”Du kan stirra på det hela dagen, men de tysta bokstäverna talar inte till dig.

pragmatik

På tal om tystnad handlar nästa språkliga egenskap om den del av språket som inte talas. Detta är typ av blinkning-blinkning, knuff-knuff aspekt av ett språk.

eftersom språk händer i ett specifikt sammanhang kan vi faktiskt vara tvetydiga och fortfarande leverera helt tydlig kommunikation. Vi kan gå utöver språkets bokstavliga och strukturella former. Vi kan säga en sak och faktiskt betyda en annan.

pragmatik handlar om hur mening förhandlas mellan talare och lyssnare. När din chef, efter att ha läst ditt inlämnade förslag, säger till dig: ”det här fungerar inte. Gå tillbaka till Ruta Ett, ” du begrudgingly vet vad han menar. Du tar inte hans ord bokstavligen och letar efter ”fyrkantig.”Du börjar igen.

eller när du är timmar sen för ett datum med din fru och hon frågar dig, ” vet du vad klockan är?”du vet bättre än att ge henne den exakta tiden. Du vet en retorisk fråga när du hör en.

pragmatik lånar språk lättsinne, så vi inte fastnar med att vara så bokstavlig hela tiden. Du vet att du är flytande i ett språk när du förstår idiomatiska uttryck, sarkasm och liknande.

Nu när vi känner till de fem egenskaperna hos språk, kommer vi till de fyra modaliteterna där språkförvärv kan bedömas: lyssna, tala, läsa och skriva.

de fyra språkkunskaper

hur vet du om eller när du har förvärvat ett språk?

det är en mycket svår fråga att svara på. Det är inte en antingen-eller typ av sak. När du kommer till rätta är språkförvärv inte en dikotomi utan snarare ett kontinuum, och språkstuderande står i olika stadier av förvärv.

och för att göra saker lite mer komplicerade finns det fyra grundläggande språkmetoder eller färdigheter involverade: lyssna, tala, läsa och skriva. De är nära besläktade, men fortfarande tydligt olika. Du kanske har tänkt på” språkförvärv ” när det gäller talförmåga, men det är bara en av fyra kompetenser som beaktas.

låt oss titta på dem.

lyssna

vi vet att lyssna är den första språkfärdigheten som ska utvecklas. Innan barn ens kan prata, läsa eller skriva, har de redan loggat in seriösa timmar att lyssna. De lyssnar på hur deras föräldrar pratar, till intonationerna och pauserna och tar sina signaler om talarens känslor.

spädbarn har denna ”tysta fas” när de helt enkelt ger dig de söta ljusa ögonen. Inga ord talas. Men du vet att något händer inuti dessa hjärnor, för en dag börjar de bara babbla—något oförståeligt först och sedan gradvis flytta in i sina första ord, som träskulpturer som långsamt härrör från enskilda träblock.

Lyssna har ofta misstas för en passiv aktivitet, där du bara sitta där och orientera öronen till ljudet. Du kan till och med sova om du vill. Men ingenting är längre från sanningen.

för att lyssna effektivt måste du faktiskt låna ditt fokus och vara aktivt i det eftersom du borde lyssna på specifika saker. Vilka saker? Du kommer att lyssna på intonationer, motivationer, känslor, accenter och det naturliga flödet av ljud.

ett språk har en specifik musikalitet som är unik för det. Det handlar inte bara om ordförråd. För att vara flytande måste du vara medveten inte bara om orden utan också om ljudet av dessa ord. Och det enda sättet du kan finslipa denna färdighet är att investera tiden genom att lyssna på både autentiska källor och studiematerial.

Du kan till exempel använda ett ljudbaserat studieprogram som Pimsleur. Lyssna på det på din pendling. För autentiskt material kan du få podcaster producerade av ditt målspråks modersmål. Även YouTube erbjuder mycket modersmålsinnehåll. (Bara för att du lyssnar betyder inte att du måste begränsa dig till ljud.)

en annan stor resurs för att lyssna på autentiskt material är FluentU.

först behöver du inte verkligen gå för fullständig förståelse av vad du lyssnar på. Heck, du behöver inte ens träna de enskilda orden. Stäng dina ögon och medvetet märka dips och stigningar av tonen. Lägg märke till till exempel hur tonen utvecklas från början av en mening till hur den slutar.

Du måste investera tid i detta. Det gör du om du vill låta som en modersmål.

talar

talar är förmodligen vad du tänker på när vi nämner ”språkförvärv.”Det är trots allt det mest levande beviset på dina språkliga kotletter. Det finns inget som att tala flytande Mandarin för att imponera på ett datum—kom ihåg att det du faktiskt sa motsvarade ”Var är badrummet?”ironiskt nog, även om tal kan vara slutmålet för många språklärare, ägnar många mycket lite studietid åt det. Många elever dyker istället djupt in i ordförråd och grammatik. Jag säger inte att du inte ska göra det. Det här är vad jag säger: ordförråd hjälper på alla fronter—lyssnar, Talar, läser och skriver—men det gör inte en frontal träff på huvudmålet att tala.

vet du vad som direkt träffar detta mål? Egentligen talar språket, alla tunga vridning vara fördömd!

för att lära dig att tala ett språk övar du på att tala det. Kanske oförståeligt i början, som en nybörjare simmare olyckligt flailing bihang i vattnet, men så småningom komma dit.

att tala är ett fysiskt fenomen, så du måste faktiskt öva på att få din Vokalensemble—din tunga, mun, tänder och gom—för att flytta hur infödda talare flyttar sina. Du måste känna hur det är att säga dessa ord. Du måste höra dig själv tala. Du måste öppna munnen. Och ofta. Hela tiden. Det finns bara ingen väg runt det.

det som stoppar språkstuderande är att det alltid finns något annat att lära sig innan man pratar. Du vill inte förstöra det, så du tror att du måste känna till den nödvändiga grammatiken och teknikerna innan du någonsin öppnar munnen. Men det är verkligen en ursäkt för att inte bli generad. Även när vi är helt ensamma, är vi generade över att någon från långt borta kan höra oss slakta uttalet av ett enda ord.

spädbarn har inte dessa hangups. De babblar bort och slaktar sina modersmål hela dagen, medan deras egon förblir intakta. Är det ens konstigt varför de förvärvar språket?

läsning

att kunna läsa på ett andra språk öppnar en hel värld av litteratur för dig.

Tänk dig att kunna läsa och förstå klassikerna på sina originalspråk. Tänk dig att kunna läsa ”The Three Musketeers” i den ursprungliga franska eller Dantes ”Divine Comedy” i den ursprungliga italienska. Det finns bara inget som en hjälp av dessa verk på det språk som de skrevs på eftersom det finns några saker som bara inte kan översättas tillräckligt.

Tack och lov, hela din tid att studera ordförråd och grammatikregler fungerar alla till förmån för läsförståelse.

dessutom kan du gradvis bygga din förståelse förmåga genom att börja med tvåspråkiga böcker. Det här är böcker som ger dig en rad-för-rad-Översättning av berättelsen. Du kan jämföra och kontrastera språken när du går.

nästa i denna uppbyggnad skulle vara barnböckerna endast på målspråket. Barnböcker skulle vara lätt nog för dig att läsa. Välj berättelser du är bekant med så att du kan göra sig av med tomten gissa och fokusera på lärande.

och kom ihåg, bara för att öva på att flytta munnen på målspråket, försök läsa högt texten framför dig. På så sätt slår du två fåglar med en sten.

skriva

många anser att förmågan att skriva på ett annat språk är toppen av språkförvärvet. Kanske tänker de på att skriva i termer av episka volymer, akademiska i naturen, läs och vördade av en generation och nästa.

här pratar vi om att skriva i mer prosaiska termer.

att skriva, i många avseenden, kan faktiskt vara enklare än att tala målspråket. Med den skriftliga formen har språkelever faktiskt en synlig post framför sig. Skriftliga texter är mer formbara än talade ord. Du kan skrapa skrivna texter, ordna om dem och korrigera deras tider och konjugationer.

återigen hjälper ordförråd och grammatikutbildning mycket att bygga denna färdighet.

dessutom kan du öva skriva genom att göra korta stycken på saker som:

• min perfekta dag
• min hemliga Hobby
• Varför jag älskar ”Terminator 3”

ditt arbete kanske inte blir en fixtur i framtidens språkklasser, men det coola med att skriva är att ju mer du skriver desto bättre blir du på att uttrycka dig på målspråket. Detta hjälper oundvikligen att finslipa de andra kommunikationsförmågorna, som att tala i farten, förstå innehåll som skrivits av andra och lyssna på inhemskt material.

Nu vet du mycket om språkförvärv—från teorierna om det, till skillnaderna mellan modersmål och andraspråkförvärv, till de fem egenskaperna hos Språk och de fyra språkliga färdigheterna att finslipa. Jag hoppas att det här stycket, om något, har väckt mer intresse och önskan hos dig att lära dig världens språk.

Vi på FluentU är alltid redo att utöka en hjälpande hand i den upptäcktsresan.

lyckligt lärande!

ladda ner: det här blogginlägget är tillgängligt som en bekväm och Bärbar PDF som du kan ta med var som helst. Klicka här för att få en kopia. (Ladda ner)